Publicerar gamla dagböcker.

Jag har en diffus målgrupp i åtanke när jag plockar fram och publicerar mina gamla nätdagböcker från 90-talet. Det finns några fördelar ändå med det. Jag får läsa dom igen och se vad som hände för 10 år sedan. Lite spännande att se hur det börjar närma sig att jag ska till att möta min exfru. Någonstans där byter jag jobb också.
Och så kom jag att fundera på varför vi i ena stunden ropar om personlig integritet och i nästa lämnar ut en massa privat information rakt in i Googles databaser. Ingen nydananande tanke, journalister har redan gjort artiklar om det. Jag tycker det är lite fostrande, att man måste stå för det man gör.
Jag har ju varit i kommunikationsbranschen i nästan hela mitt liv och vet hur enkelt det alltid har varit att avlyssna. Det är nog ingen slump att filmagenter och skurkar träffas mitt ute på en grusplan och går en bit från sina bilar för att diskutera hemligheter.
Jag kommer inte på något jag gör på Internet som jag inte skulle kunna stå för.
Jag har installerat allsköns krypto på datorn men jag har, tyvärr får jag nog säga, haft något så hemligt att meddela till någon.