Mörkt och ensamt mitt i skogen.

Nu är semestern slut och på måndag börjar en ny säsong på jobbet. Jag tror det blir tufft med en ny organisation, nya chefer, nya sparbeting och arbetskamrater som fått sluta.
Den här helgen är jag ensam hemma. Och härute i skogen är man liksom ensam på riktigt. Det är mörkt och folktomt men på något vis stör det inte mig. Det kändes inget bättre att bo inne i stan med folk och lampor runt omkring. Här kan man jobba och pyssla helt ostört.
Kanske blir det värre till vintern. Den som lever får se.
Inomhus har jag nördat till det lite med en riktig datorhörna precis som jag själv vill ha det. Ett helt gäng med datorer, närverksutrustning, sladdar och andra spännande ting. Likt jobbet men man kan göra saker man själv väljer. Så är ju sällan fallet på jobbet. Där rinner arbetsuppgifterna på i en strid ström.
Nu lyssnar jag på Amanda Jenssen igen för säkert hundrade gången. Amarula Trees, hon är bra. Nu kom jag på att det kanske var ikväll det var Backyard Babies eller var det Hellacopters? Dom, vilka det nu var skulle ju spela typ 8 augusti, vilket skulle kunna vara idag, lördag 9 augusti.
Nä, ikväll ska jag lägga mig tidigt för att hinna med en massa saker i morgon.
Slut på bloggande för idag, det är ju ändå ingen som läser det man skriver.

När får vi såna här poliser i Sverige?

Vuxna som inte kan cykla.

Att man aldrig lär sig simma, åka skidor eller karda ull har man ju hört talas om. Men å andra sidan vem går omkring och berättar att man inte kan cykla? Jag drar mig till minnes något med invandrarkvinnor som gick en kurs, men var det cykling tro?
Dock kan man ju misstänka att förutsättningarna för att missa cyklingen ända upp i vuxen ålder är bättre i USA än i Sverige.
I artikeln på MSNBC kan man läsa om Amerikanska cykelhandlare som märker av ett tydligt uppsving för försäljningne av cyklar och tillbehör för cykelpendling. Sedan tidigare finns ju många forum på Internet för konflikter mellan cyklister och bilar i USA. Situationen där verkar ju lite värre än här hemma.
Jag har själv försökt promenera i USA. T.ex. i utkanten av Milpitas en förstad till San Jose alldeles i närheten av Ciscos huvudkontor. Det var inte så centralt men ändå civiliserat med flera stora Silicon Valley företag i närheten.
Något så enkelt som att ta sig från ett köpcentrum till ett annat 500m bort visade sig vara omöjligt då jag inte vågade passera ett högt stängsel UNDER en vägbro. Lite oklart vad just det stängslet skulle skydda mot.
Jag hade utan stängslet kunnat gå dit utan att korsa någon väg. Jag såg senare att det fanns en möjlig gångväg men den var säkert flera kilometer.
Och inte nog med det. Cykelparkeringen på nämnda köpcentrum bestod i 5 (fem) klumpiga cykelställ längst bort i ett hörn av området. Skyltar upplyste också om att det var förbjudet att parkera cyklar på annan plats än på cykelparkeringen.
En på det hela taget märklig upplevelse.

Nissan Mori, inget för lansdbygden men vilken grej!

Jag ramlade (StumbleUpon) just på en artikel om en elskoter för pendlare, Nissan Mori. Det känns lite som samma fingertoppskänsla som när man skapade Ipoden. Kombinationen av design, funktion och kundnyttan är oslagbar. Man får ju verkligen hoppas att den är funktionell.
Jag leker fortfarande mest med tanken på en elmotor på en "riktig" cykel. Ingen kinesisk elcykel för mig inte. Men priset gör ju vanligt folk kan lockas att skaffa sig en. Då kan dom ju ta den till jobbet när mebranförgasaren lagt av på den billiga kinesiska EU-moppen.

Viacom, Youtube, Google och hur jag kommer in i bilden.

Ingen styrstam till cykeln lyckades jag skaffa när jag var i stan idag. Av någon anledning är styret 26 mm vilket inte är alldeles vanligt. Nu kom det ju ändå en störtskur som minskade lusten för cykelutflykter. Det får bli nya tag i morgon.
Nu sneglar jag ut och ser att solen återkommit men det är väldigt blött överallt. Ska man satsa på en tidig kväll och upp med tuppen i morgon kanske? Fast tuppen har blivit rävmat och jag kommer ändå inte att somna.
Jag hittad en gammal dator idag som ska dissekeras. Kanske innehåller den minneskretsar som jag kan ha i min filserver. Den lider lite av minnesbrist.
Och så klonkar en av hårddiskarna då och då när den skriver till en fil som bittorrentprogrammet skickar dit små bitar av ibland.
En repa med gräsklipparen funkar alltid i brist på annat. Röjsågen är värre, då kan man inte springa ifrån myggen på samma sätt.
Ja, hundarna ska ju alltid ut. Någon hade slängt en gammal cykel på min metallskrotsamling vid soptunnorna. Den verkade lite för bra för att bli metallskrot. Kanske får jag ta en titt på den.
Beslutsvåndan regerar. Jag börjar med att lämna datorn. Fast den har alltid något intressant att bjuda på. Förut satt jag t.ex. en lång stund och tittade på gamla traktorer på Youtube. Jag försvarade mig med att statistiken behöver bättras på. Att andelen betittade videor som inte Viacom äger ökar. 12 Terabyte logg skulle visst avidentifieras och skickas till dom för att bevisa att Google tjänar pengar på deras bekostnad.
Därför tittade jag på Svennes, Sunes och Bertils gamla Volvo BM-traktorvideossnuttar. Ja, man lyssnar lika mycket. Ofta är ljudet den stora behållningen.
Tyvärr funkar pulse-audio (Linux-ljudet) bara antingen med Flash-playern eller med Rhythmbox. Inga MP3 samtidigt som Youtube utan det blir en i taget med omstart av Firefox mellan sessionerna.

Konserter, cykelturer och femme fatales i skogen.

Och så skulle beslut tas. Skulle jag gå på konsert eller inte? I väntan på beslut blev det en cykeltur. Märkligt vad mycket lättare det gick uppför backarna idag jämfört med i torsdags. Ett lätt regn föll men det gjorde inget.
En märklig grej var den där tjejen som såg ut att stå med sitt bohag mitt ute i skogen vid en liten grusväg. En liten hund, en kattbur, ett par väskor och några andra grejor. Jag tittade på henne och då satte hon upp tummen som för att lifta fast liksom från andra hållet. Hon ville helt enkelt åka mot stan. Jag var på väg längre ut i skogen. Klädseln var ju inte heller riktigt anpassad för att stå vid en vägkant i regn. Mera festklädsel liksom. En ganska avslöjande klänning som visade en tauering. Vi boende i skogen kunde ju rent av bli chockade av uppenbarerelsen. Men vad kunde jag göra åt henne och hennes eventuella situation. Jag hittade på att hon ledsnat på någon störd glesbygdskille som bodde längre in på grusvägen och att dom hade hunnit med att klä upp sig för kanske samma konsert som jag senare inte kom att gå på. Nog var sminket utsmetat kring ögonen. Jag är så pass ostörd att jag kände sympati och hann fundera på att erbjuda henne hjälp med skjuts. Fast först skulle jag ta mig hem och sedan hämta bilen. Då borde någon annan hunnit hjälpa henne o.s.v.
Blev såklart inget mer med det.
Inte med konserten heller. Just nu kom jag på att datorhögtalarna var tysta. På med musiken jag missade. Men konserter är inte bra för min tinnitus.
Cykelturen var bra på många sätt. Jag mår bra av cykelturer.
Nu återstår inte så mycket av vare sig konserter eller själva lördagen.
Jag skriver fel hela tiden, tröttsamt.
Sängen med Leif GW eller en film kanske?
Jag körde gräsklippare idag så hela kroppen blev sliten.
Nä, nu är det slut för idag.

En ensam själ i cykelsadeln.

Bygger lite på en cykel. Jag plockar ihop lite delar och provcyklar en sväng utan bromsar. Den blev riktigt bra.
Jag hälsar på hönan som går omkring ensam sedan alla hennens kompisar blivit uppätna av räven. "Nu är det du och jag säger jag." Lite sorgset kan det ju vara att inse att nu är det till att gilla läget framöver. Jag ska inte tränga mig på. Förmodligen kan jag dupera en och annan men jag ska vara ensam. En högoddsare skulle vara att hitta någon likadan.
Men cyklarna är en fristad. Jag mår verkligen prima i cykelsadeln. Och så ser jag framåt mot vintern och snöskoturerna. På jobbet är det ju enkelt. Teknik och datorer. Min hemmaarena.
Semestern börjar nu. Tyvärr är ju arbetslivet inte vad det varit. Man kan ju inte bara vara ledig. Jobbet pågår ju dygnet runt. Nu står den bärbara på och inloggad på jobbmailen och jobbchatten. Rätt som det är behövs jag.
Nu börjar jag bli lite trött så det får nog bli GW Persson och Samhällsbärarna.
Och i morgon ska jag nog gå på konsert. Det är ju kul. Tyvärr finns det mer än minnet kvar från tidigare konserter. Tinnitusen ringer i öronen hela tiden.
Gonatt!

Svart i rutan.

Förut trodde jag att man alltid måste ha en cykeldator för att kunna cykla. Nu är batterierna slut i allihop.
Det började med att jag kände mig trött och orkelös när jag drog omkring på gräsklipparen i det höga gräset som gjorde även gräsklipparen orkeslös.
Då kom jag ihåg hur det var förr. Då botade jag allt ont med cykelturer. Fram med racern tänkte jag och fick gräva mig längst ner bland sovsäckar, elverk, verktyg, bildskärmar, sladdar och jag vet inte vad. Men min kära Cannondale R1000 var redo efter en kort insats med cykelpumpen. Ett tjock dammlager låg över allting och så var det cykeldatorn då som var svart.
Efter någon mil var jag som folk igen. Och nu är jag pigg och alert tyvärr lite väl sent. Jag ska nog greja med mitt Vintage Computer Lab, VCL. Jag fick tag i några godbitar idag som ska testas. Det känns bra att kunna vara så nördig som man känner för och inte ens försöka vara normal.

Jag minns det som om det var igår.

Dancing Baby eller Baby Cha-Cha från 1996. Musiken har tillkommit i modern tid. Ett av dom tidigaste riktigt stora internetfenomenen som snurrade runt på nästan alla datorer. Man var lite rädd för virus för på den tiden var det .exe-filer distribuerade via mail som skulle köras om man ville titta på animationer.

Veden värmer gott.

Så har jag fyllt upp ackumulatortanken med varmvatten igen. Jag blir lika fascinerad varje gång. Man går ut och hämtar en låda ved och eldar upp veden i pannan. Kanske en 5-10 vedklabbar som kanske tar en minut totalt att tillverka. Sedan har man 500 liter hetvatten. Dom få gånger jag försökt åstadkomma det med el har det tagit halva dan för 9 kW elpatroner. Jag kan skölja disken i varmvatten, duscha hur länge som helst och tvätta potatisen i varmvatten som är skönt för kalla fingar. Och på vintern kan man ha 25-30 grader inne utan några som helst konsekvenser för privatekonomin.
Nu slösar man ju sällan ändå vilket nog är bra eftersom det trots allt kommer ut en del rök ur skorstenen.

Döden på vintersulor.

Min bil alltså, den rullar på vinterdäck. Visserligen utan dubbar men ändå.
Idag var det osedvanligt blodigt. Jag tror att fågelungarna är ute för fullt och tränar flygning. Man, varken jag eller dom, hade inte en chans. Bara på vägen hem mosade jag två fåglar. Och i morse var det en som blev platt.

Jag hörde på radion om en fotograf som wallraffat sig in i Kina och dokumenterat otrevligheter. Det är bara en massa skit av alla de slag som kommer från Kina. Det är ju uppenbarligen något grundläggande fel med kommunismen som så snabbt har spårat varhelst den börjat tillämpas.
Robert Mugabe kämpar på och regnet öser ner på mitt läckande tak.
Att hålla de negativa tankarna i någorlunda schack kan fresta på. Men just idag väntade roliga arbetsuppgifter på jobbet så det gick bra.
Väl hemma ser jag att det fortfarande inte börjat droppa inne. Det är ju lite oklart vad det beror på men i sämsta fall är det bara för att något fortfarande inte mättats med vatten. I bästa fall, som ändå inte är särskilt bra, är det mitt utkletande av stora mängder butyltätmassa som hindrar vattnet från att rinna in under takplåten.
Nu har jag suttit en stund och tittat på hus byggda i sluttningar av trädstammar och skräp och blivit lite trött. Verkar rätt spännande det där. Man kan drömma sig bort en stund där man bygger ett hus allldeles själv, funkar bäst just som dröm.

Höger, vänster eller bara enkel aspberger?

Jag har funderat lite på sistone över vänster och höger hjärnhalva. Min son är ju vänsterhänt och själv tror jag att jag var det och blev tvingad att lära mig skriva med höger hand. I det tidiga 70-talets sociala ingenjörskonst kanske, fast skulle det inte vara fritt då? Nå ja, det är historia och nu är jag ingen hänt alls utan kan göra det mesta lika bra med båda händerna utom att vända på besticken.
Då är det ju det här med vänster och höger hjärnhalva också. Att vänsterhänta har tvingats träna upp dataflödet mellan hjärnhalvorna som ökar snabbheten i tänkandet och reaktionen. Nu kom jag plötsligt ihåg vad min gympamajje alltid sa. Att jag stod som en hösäck på volleybollplanen men att jag alltid klarade mig på min snabba reaktion. Det stämmer nog. Jag har faktiskt heller aldrig ramlat omkull på isigt underlag. Någon sorts blixtsnabb reaktion har alltid räddat mig.
Och alldeles nyss hamnade jag på den där animerade dansaren som snurrar runt åt olika håll beroende på vilken hjärnhalva som dominerar. Jag tycker hon snurrar varannan gång åt olika håll. Ingen ordning alls.
Och så står det två olika kolumner vad som dom olika hjärnhalvorna används till.
Jag är superlogisk och känslosam i en salig blandning. Kan det vara högfungerande autism eller aspbergers tro? Ja, väldigt högfungerande skulle jag i så fall rösta på. Jag minns ett radioprogram om en kvinna som fått sin diagnos i vuxen ålder. Hon var väldigt framgångsrik inom sitt yrke och väldigt vältalig. Det var någon man kunde identifiera sig med. Jag ska nog börja hålla utkik efter såna kvinnor. Jag har faktiskt en på lager som jag ska ta och studera. I rent vetenskapligt syfte alltså.

Hur fan tänker dom?

Någon har stannat vid vägkanten och dumpat av en massa skräp.











Det var extremt lätta grejor så viktdebiteringen kan ju inte vara orsaken. Åker dom förbi här ändå varje dag så det är bekvämt att släppa av skräp som inte ryms i soptunnan? Eller ännu värre, åker dom hit enkom för att slänga skräp?

För mig är det svårt att förstå. Den här gången var det knappast folk som saknar resurser. Okej, dom hade uppenbarligen pengar men kanske inte tid att fara till soptippen. Elda upp då? Det brukar ju annars vara den gängse metoden.
Det var en 50 tum Philips plasma, förmodligen en surroundanläggning, en karta Norrlands Guld 5,3%, en kartong Maltesers och en säck med Hills hundmat. Eller de tomma förpackningarna som blir över när man konsumerat ovanstående.
Nu kom jag ihåg ett äldre par som slängde saker på min mark för några år sedan. Eller slängde var fel ord. Dom stannade bilen, gick en bit ut i skogen och placerade ett föremål på marken. Placerade var rätt ord. Allting ställdes prydligt på marken. Och bara ett föremål på varje ställe. Det var bara föremål också inga sopor. Platserna var aldrig samma utan låg några hundra meter från varandra varje gång. Hur gick egentligen resonemanget vid frukosten? Ja du Sven, ska vi ta en runda och bli av med lite gamla grejor idag eller ska vi gå på bingo?
Jag har också stött på mindre bemedlades försök att bli av med sopor också. När jag ifrågasatte det mindre lämpliga i att slänga sopor i naturen blev jag utskälld och hotad. Att slänga käft är ju de här människornas hemmaplan så det la jag ner illa kvickt. Det skulle ju hotas lite också. Neandertalare tänkte jag och på vägen därifrån tänkte jag ut mera sofistikerade åtgärder.

In the middle of nowhere.

En cykeltur på grusvägar hade jag tänkt mig. Det här är min grusvägscykel och dagen till ära har jag fått på en liten packväska som är fylld med reservslang och några verktyg. Vattenflaskorna är ju inte riktigt på topp. Det ena är en gammal PET-flaska och den andra är överkörd av traktorn och får vattnet att smaka som en blandning av diskmedel och jordgubbssaft. Sonen har lekt med alla mina vattenflaskor och den enda som är användbar överhuvudtaget är den jag fick med mig idag. Cykelturen blev ganska lång och att det blev tuffa uppförsbackar är liksom en naturlag där jag bor. På skylten ser man att det är en rågång mot Holmens skog. Här lämnar man min by och ger sig in i vildmarken. Mobiltäckningen försvinner och det enda möjligtvis civiliserade man ser är jakttorn eller nummerskyltar i vägkanten som visar var man går in i skogen för att komma till sitt jakttorn. I övrigt hände inte så mycket. En överkörd orm, en räv, något som knakade i buskarna och åska i fjärran.
Annars var det helt fantastiskt, lukterna, temperaturen, miljön, knastret mot gruset, fåglarna och hela upplevelsen. Dom säger att det är så'n närkontakt med naturen när man åker motorcykel. Okej det är kul men naturupplevelse, icke! Då ska man gå, cykla är näst bäst.

Midsommarafton på annat vis.

Vad gör en sån lirare som jag på midsommarafton. Inte det vanliga kanske. Innan frukost börjar jag med att städa upp efter hundarna. Hundhår och söndertuggade köksstolar sopar jag upp. Sedan funderar jag om det ska vara looserattityd eller full fart framåt. Det börjar med frukost och kaffe. Lite gräsklippning innan folk hunnit parkera sig i trädgårdsstolarna passar ju bra.
Efter stund känns gräsmattan som snarare är en äng lite för stor för min lilla maskin. Då byter jag upp mig lite och klipper en annan äng. Sen tar jag med mig en hund och travar iväg uppåt storskogen. Så småningom hamnar på vi ett litet skogsskifte jag köpte för några år sedan. En gammal betesäng som vuxit igen. Blandningen av träd är lite speciell. Unga alar tillsammans med jättetallar som borde vara 100-200 år kanske. Jag mäter omkretsen med ett hundkoppel men det räcker inte till. 2 meter kommer jag fram till. Det får nog vara nå't sorts reservat det här. Det är en bäck i mitten också och en myr. Marken är helt upptrampad så det är nog många djur som trycker här inne i skogen.

Hans Ribbing: Kan man gå barfota till jobbet som man?

Fråga: Kan man vara barfota på jobbet om man är man?

Svar: Självklart kan man det! Många tror att man behöver skor men vet inte varför. Sanningen är den att foten presterar bättre utan skor och så är det skönt. Det ger också en signal till kroppen att det är sommar på riktigt. Däremot kan skor behövas om det är mycket krossat glas. Då är enkla sandaler det bästa och till sandaler passar aldrig strumpor. Den odör som kan sprida sig från fötterna får man ta med jämnmod. Sin egna fötters utdunstningar märker man inte av och om andra störs innebär det bara välbehövlig arbetsro.
Själv går jag oftast i shorts och utan skodon hela sommaren både på jobbet och i affärer. Jag struntar helt och hållet i om folk störs av det. Folk störs av så mycket.
Klippa gräsmattan barfota är sommar för mig. Det sprätter småstenar och krossade träddelar på fötterna och benen. Helt fantastiskt och så går ju det gröna bort av sig själv. Kör man grästrimmer i heltäckande skyddskläder som är norm så blir ju kläderna aldrig rena. Benen blir rena av sig självt på ett kick.

Tänk om - Tänk nytt - Strunta i Magadalena Ribbing

Kvällspromenad i skydd av elstängsel.

Jag och hunden tog en liten kvällspromenad förbi stranden. Jag gillar särskilt att man kan gå på en ganska lång promenad på sin egen tomt liksom. Man tittar hur träden växt sedan sist (förrgår), om grävlingen grävt ur sitt bo något mer eller bara njuter i största allmänhet. Just den här hunden gillar att bada så vi stannade en stund vid den lilla sandstranden som aldrig någon annan besöker. Det är nog en 4 hektar äng och 6 hektar skog nere vid sjön som är inhägnat med elstängsel så man brukar få vara ifred.

Övervakning är inte bara FRA.

Jag har alltid utgått från att allt som man sprider på Internet kan läsas av andra än dom man tänkt sig. På samma sätt är det med telefonsamtal, kontokortstransaktioner, vägkameror och allt vad det handlar om. Utgå från att allt lagras så blir du inte besviken senare.
Jag gjorde praktik på Televerket under 80-talet och då lyssnade jag på telefonsamtal. Man kunde till och med välja vem man ville avlyssna om dom hörde till just den station man var på. Nu var det för det mesta skittråkigt så det gjorde man inte. Men det gick och var enkelt.
10 år senare hade man mobiltelefonsamtal på istället för radion när man jobbade. Man kunde höra män som ringde hem till frun och sa att dom var i typ Hörby när dom bevisligen pratade via en basstation i Norrland. Eller dom två som skulle lura en tredje på en miljon, noggrann planläggning spreds i etern.
På arbetsplatser går nästan vem som helst in i låssystemen och kollar när folk har passerat för vilka skitgrejor som helst. Vadå att facket ska vara med? Någon kanske har skickat ett skämtsamt mail med påhittad avsändare till alla på kontoret sent en kväll på väg hem från krogen.
Nästa stora grej är nog ansiktsigenkänning med sökmotorer på Internet. Och loggning varje gång man passerar en övervakningskamera på stan.
Så där håller det på.
Trösten är att vi vanliga är bara intressanta om vi går att tjäna pengar på. Och som tur är går dom aktörerna lite lättare att lura än stater.

Eftermiddan

Jag har hunnit jobba några timmar efter att ha skjutsat sonen till mamman. Hundarna tar en hel del tid och så regnar det ute. Förut var det så pass torrt att jag var bekymrad över att damm kunde komma förbi luftfiltret på traktorn. Nu handlar det mest om att köra fast i lera och blöt jord.
Jorden jag körde till sommarstugegrannen verkade fin så jag hoppas han blir nöjd.